Tuesday, March 04, 2008

Manipur Express | March 4, 2008

Nagaland election vote campaign hunbei: NPF leh Cong kibei ding, Meghalaya State Assembly Election ah 75% vote kikhia

Shillong, March 3: Meghalaya State Assembly Election a 8 veina tuni in lawhchingtak in neih zawh in om ta a, buaina thupilua gending om lou in, 75% vote kikhia hi. Thudangkhat ah, Nagaland State Assembly election March 5 2008 a neihna ding ah leng tuni in vote campaign hun khak hita hi. Election ahihleh, zinghal Nilaini in om ding hi.

Meghalaya state Assembly Election ah candidate khat in sihna a tuah ziak in seat 60 ading in election neih in om a, seat khatpen ahihleh, March 22 in neih hi ding hi. Meghalaya khawpi Shillong ah vote khia hoih mahmah hi’n kigen a, Laban leh Nongthumai polling booth ah vote khiak dan hoihdiak hi’n kigen hi. Mun lauhuai dan in polling station 800 chiamteh himahleh, buaina thupilua zaak hilou hi. Vote simna ahihleh, March 7 2008 apan neih hingal ding hi.

Deputy Election Commissioner R Bhattacharya in agenna ah, 75 per cent vote khiak in om a, mun tuamtuam ah vuahzu leh pingpei kithuah om ziak in, polling station khenkhat buai a, himahleh, nitaklam in ngeina bang in painawn thei chi hi. Chief Minister D D Lapang in Nongpoh ah vote khia a, NCP leader Purno A Sangma in Tura ah vote khia a, mipi 12,32,907 in vote khiakna nei uh hi’n thusuak in gen hi. Chief Minister lui D D Lapang, Purno A Sangma, Salseng C. Marak, E K Mawlong, F A Khonglam leh J D Rymbai te’n leng tutung election ah tuh vek uhi. Congress party in seat teng ah tuh a, United Democratic Party in seat 52, Nationalist Congress Party in seat 50 ah tuh ua, Independent candidate 73 phazou hi. Polling station 1,599 ah security force 15,000 zat in om a, Centre apan in observer 39 pai in, Magistrate 117 in election enkai hi. Zinglam dak 7 am in vote khiak kipan a, nitaklam dak 4 in khak in om hi. North East adia a nihna ding in Electoral Photo Identity Cards (EPIC) zat in om a, Tripura sang in EPIC tawi voter tamzaw hi’n thusuak in gen hi.

Tuabangkalah, Nagaland Assembly election om ding ah tuni in vote campaign hun khak in om a, Nagaland Peoples Front leh Congress naktak in kibei ding uh chih thu kiza hi. Seat 60 ading in candidate 218 kituh ding ua, candidate khenkhat in vauna tuak uh chih thu leng om hi. Congress in seat teng ah tuh sawm ua, Nagaland Peoples Front in ahihleh, seat 56 ading in nomination file uhi. BJP in 23 ah tuh ding ua, RJD in 25, NCP 8, JD(U) 3, JD(S) 4, LJP 3 leh Independents 33 hi’n kigen hi. Nagaland state sung pumpi ah voter Lakh 13 om zou hi. Electorate Photo Identity Card (EPIC) nei 43% lel a phak ziak in, Election commission in birth, marriage, baptism certificate leh educational certificate te zat phalsak a, security Force company 168 election ah zat hiding in Election Commission thusuak in taklang hi.

LOCAL NEWS:

MDC Election hun suan

Imphal, March 3: Tu nitak in Chief Minister makaih in Cabinet Meeting poimawh tak neih in om a, huai ah District Council leh MPSC age relaxation tawh kisai genkhawmna nei uhi. ADC/MDC election neihna ding a notification khenkhat om khinta mah leh, Hill District khenkhat a fel nailouh ziak in a process kipan theinailou ahihdan gen ua, a hun suan phot ding in lemsa uhi.

Tuaban ah, MPSC nuai a recruitment tuamtuam om ding ah, age relaxation tungtang hun sawtkuamtak a genkhawp nung un, kum 2 chiat behlap lemsa uhi. DESAM leh pawlpi tuamtuam in leng ngetna ana neikhinta ua, tuni in ATSUM in leng Government kiang ah a hun susau ding in ngetna bawl uhi.

Treasury in Pay Bill 10 passed

Manipur Finance Department in thusuah abawl dungzui in, Government nasem leh pensioner te’ ading in Feb.2008 khalawh lak theih ding a, tuni’n Treasury office/CCpur in Govt. department 10 te’ paybill passed ua, Bank ah advice in thawn uhi.

Kipahna ankuang umpih sawm

Lamka, March-3: Chinkham, Chief of Zomi Colony in March 4, 2008 in amah la phuahkhum mi 15 vel kipahpihna ankuang umkhawmpih sawm chihthu om hi. Aman Zomi Colony a kum 60 tunglam teng leng huai hun ah an nekpih ding a, thilpiak leng piaksawm hidan in thutut kigah hi.

DC in EE/Electricity sam

BoSEM leh CoHSEM nuai a Class X leh XII examination pailel ah, electric a ginaatlouh luat ziak in, CCpur District Sub Divisional Police Officer K Kabib IPS in awlmawh lua in, thil om dan DC Sumant Singh IAS kiang ah report bawl a, DC in leng kintak Electricity Department a Executive Engineer Benjamin Saiate sam in, Exam hun sung beek a electric a paihoih theih dingdan genkhawmna nei uhi. Himahleh, tuni nitak in ngeina bang in electric mit veve hi.

Khumujamba Leikai ah buaina om

Churachandpur Police Station apan Km ½ vel agamla, Khumujamba Leikai ah zan nitak in buaina lianlaw lou khat om in, huai ah mi 2 in liamna tuak hi. Thusuak kingah dan in, Scooter a tuang mi 2 in naupang Ibungo (7) kichi phukha ua, huai apan buaina kipan hi’n kigen hi. Khumujamba Leikai te’n patau daak tanpha khen man uh hi’n thutut kingah hi.

BoSEM nuai a Class X exam kipan

Board of Secondary Education, Manipur saina nuai ah tuni in Class X examination kipan a, CCpur District te ading in Rayburn High School zat in om hi. Huai ah, student 1583 in exam pia ua, a nikhat ni in matkhiak om lou in, siangthou tak in exam zou thei uhi. BoSEM flying Squad te’n exam centre vehna nei uhi.

Rs 10,000 in gaalna nei uh

Churachandpur District Vety & Animal Husbandry IVth Grade Association te’n a member pih uh sihna tuak G Haukhanpau Rs 10,000 leh puandum in galna nei uh chih thu kiza hi.

Angawadi Training om

Lamka TD Block nuaia Aganwadi Centre ki-hawngthak 92 te ading in tuni zinglam dak 11 apat in Synod Hall IB road ah training nei uhi. Huai ah Aganwadi Worker leh Helper tamtak tel ua, Rebec in sinsak na nei hi. Training zawh in ICDS office, Hill Town ah ready to eat food hawmna in zui ngal hi.

CDSU makaite’n tui kholna mun enkhia

Tuni sunnung dak 3:30 vel in Churachandpur District Student Union (CDSU) makai te’n Bungmual khokhung a tanky etkhiak na nei uhi. Amau’ PHED, CCpur Division te sam ua, AE 2 leh SO 1 vapai uhi. Tanky leh water filter etkhiakna hoihtak in va nei uhi. Tui siangthou om nang a, Lanva lui dunga, gari taisaklouh phot alampi omthei pen ahihdan leng musuah uhi. Maban ah leng Police Officer te tawh kimuh a, mipi’n Tuisiang dawnding a muhtheih nang a, pan nak taka laktouh zel hiding in CDSU makaite’n gen ua, Deputy Commissioner Churachandpur Sumant Singh IAS leng kimuhpihna nei uhi. Mi tamtak in CDSU nasepna pakta mahmah uh hi’n thutut kingah hi.

Liamna tuak mi 4 damdawi inn tung

Letminthang(28) s/o (late) Senpu of Kawnpui, tuni zinglam dak 10 vel in inn tunga patin kia a, akawngguh leh abaan guh taklam na sa in damdawi inn ah awm hi. Vanrothang(15) s/o Tlansang of Saidan zan March 2 nitaklam dak 2 vel in Football kimawl lai, alawm te’n alu sukha ua, Damdawi inn ah etkol in awm lel hi. Hausuanlian (27) s/o Paukap of Zomi Colony leng zan nitak in a veng sung uah mi bangzah hiam in ki vuak huan ua, a bil, amai leh a lu liam hi’n kigen hi. Tuaban ah, Pallientling (1 ½ ) d/o Lalramsang of Nehru Marg tuni zinglam dak 7 vel in mehsa sawkkha in a khut veilam dulh a, damdawi inn ah etkol in om lel hi.

YPA in Mautaam panpihna dawngkhawm

Young Paite Association, Lamka Block nuai a om, Unit 7, New Lamka, Bungmual, Pearsonmun, Central Lamka, Zenhang Lamka, Upper Lamka leh Headquarter veng te’n Mautaam kialpi tunglel panpihna ding in a vengsung chiat uah, panpihna thil piak tuamtuam dawng khawm ua, antang bag 72 ngah in, daal Kg 2, Chini Kg 1, niik te’n puansilh bag 1 leh sum Rs 21405 ngah uhi.

PTC Election leh tan mun hawmna om

Paite Tribe Council, Lamka Block in February 26 in PTC Office, Upper Lamka ah election nei ua, huai ah 2008-2011 sung vaai pawthak ding mi 9 telkhia ua, telkhiak a om te’n zan (March 2) in Office bearer ding bawlna nei uhi. President ding in H.Thangchinpau,Vice President Tp Sianzaneng, Secretary G.Singkhanlal, Asst.Secretary Khaikholam, Finance Secretary Thangchinmang leh Treasurer ding in T V Tuanggin telching uhi.

Sunna:

Nemzaniang (78) m/o Upa Kaikhanlun Valte of Vengnuam, New Lamka tu zingkal dak 8:30 vel ding in a dawr Zenhang Bazar ah ihmu lum in muhkhiak in om a, nitaklam in New Lamka YPA Hanmual ah vuiliam in om hi.
Chonminlun (27) s/o Ngamkholet of Lamphel Nurse quarter zan nitak dak 9 in damlouhna ziak in si a, tuni in a luang Chingmeirong Christian Cemetery ah vuiliam in om hi.
Happy Valley, Sadar Hills hausa Mr Lamkhawpau Vaiphei tu nitaklam in damlouhna ziak in a khua uah mualliam a, zingchiang in Happy Valley hanmual ah vui hiding hi.

IMPHAL NEWS:

Assembly ah Demand tuamtuam 6 pass

Imphal, March-3: Manipur Assembly Budget Session ah tuni’n deptt tuamtuam 6 in March 31, 2009 tana a zat ding uh kigawm Rs. 2,94,60,53,000 pass uhi. Huaite Demand tuamtuam adia sum pass zah anuai abang hi.

Demand No. 7: Police .. .. Rs. 271,98,54,000
Demand No. 24: Vigilance deptt Rs. 1,92,38,000
Demand No. 31: Fire Protection & ControlRs. 4,40,41,000
Demand No. 32: Jails .. .. Rs. 7,45,97,000
Demand No. 33: Home Guards Rs. 7,80,02,000
Demand No. 34: Rehabilitation Rs. 1,03,21,000


Judicial & Magisterial Enquiry

Imphal, March-3: RK Anand,MLA in tuni’n Assembly Session ah kum 10 paisa apan Judicial enquiry leh Magisterial enquiry om zah , huaite govt a report zah leh huai report dungzui a sepkhiak omzah dotna a bawl Home Minister leng pawkhawm Chief Minister in a dawnna ah kum 10 paisa akipan Judicial enquiry 12 leh Magisterial enquiry 27 sai(conducted) hi a, govt a report piak a om Judicial enquiry 10 laka 4 sepzui(implemented) hi a, govt in report a muh Magisterial enquiry 20 lak ah 11 sepzui hidan in CM in dawnna pia hi.

Feb , 2008 lawh lakna ding Order suak

Imphal, March- 3: Manipur govt nuai a Finance Deptt in govt employee-te’n February 2008 khalawh lathei ding chi’n March 1,2008 in Order suah a, lawh kia hilou in pension, arrear leh retirement benefit sum leng hawmkhiak theih hiding hi. Grant-in-aid bills leh rule tawh kituak a casual/contract employees kizangte’ lawh leng February 2008 tan piak hiding a, medical advances & re-imbursement, ex-gratia leh relief payment, scholarship/stipend ban ah GPF leh ICDS staff-te’ honorarium sum leng February 2008 kha tan a piaktheih ding hi. Huailouin District Council a semte leng Finance(Budget) Deptt in approved post leh huai asem omzah certificate a piakte kia a paybill uh pass theiphet ding chi’n Under Secretary(FC) Govt of Manipur in order suah hi.

Class X exam ah mi 1 nawhkhia

Imphal, March 3: Board of Secondary Education Manipur saina in Manipur pumpi ah Pawl X exam kipan a, March 18 neih hiding hi. Huai ah candidate 24,836 om a, Private centre 56 leh Board centre 27 hawnkhiak in om hi. Tuni a exam na ah, Saparmeina centre apan in Roll no 11388 in chiindan kilawm lou ahih ziak in, nawhkhiak in om hi.

JN Hospital kiim ah pharmacy kikhak

Imphal, March 3: Manipur Phaizang helpawl tuamtuam 4 in, Jawaharal Nehru Hospital, Porompot, Imphal West area ah yearly tax collection kichi paulam a sum a ngetna demand letter a piak ziak un, hospital kiim a damdawi zuakna om teng tuni apan in hunchiam omlou in khak uhi. JN Hospital area Pharmacy Association thusuak in ataklatna ah, helpawl in demand letter a bawl uh a zukkik ma dawr hawnkhiak hilou ding in gen uhi.

Sewage project thubuai paitou lel

Imphal, March 3: Imphal area a Sewage project kibawl lel Feb 15 2008 tan a zawhsiang ding a target om himahleh, vuahzuk ziak leh adangdang ziak in zawhlouh in om nilouh a, March 5 tan a zawh ding in target om nawn hi. Hiai tungtang ah tuni in Contractor te’n thusuah bawl ua, March 5 tan a a zawhna sate uh bill piak a a om kei ua leh, nasep khawlsan ding uh ahihdan thupuan bawl leuleu uhi.

KCP in black Day zang ding

Imphal, March 3: Kangleipak Communist Party (Military Council) te’n zingchiang March 4 in black Day kichi zatna nei ding ua, huai ah a heutu uh Leibakmacha leh a nungzuite March 4 2007 a sihna a tuah uh phawk thakna ding in zang ding uhi. KCP (MC) Commander In Chief Lamjanba Khuman thusuak dungzui in, hiai Ni in Leibakmacha leh KCP (MC) Cadre 14 thah in om a, hiai ni pe’n KCP in om muang na Ni in zang thei lou himhim ding ahi chi hi. March 4 2008 pe’n ni poimawh mahmah ahihdan taklang kawm in, kuapeuh in nasep khawlsan chiat ding in theihsakna KCP (MC) Commander In Chief in bawl a, nopbawl na ni in kuaman zang theilou ding a, Government nasem te’n leng leave la chiat ding in theihsakna bawl hi. Thupiak zuiloute tung ah KCP (MC) in nasem ding a, nitak dak 6:30 apan dak 7 Pm tan electric leng sumit vek ding in electricity department leh mipi kuapeuh kiang ah theihsakna bawl uhi.

PREPAK in mipi theihdi’n vauna bawl

Imphal, March 3: Peoples’ Revolutionary Party of Kangleipak (PREPAK) nuai a om Red Army a Commanding Officer in tuni a thusuah abawl dan in, Babupara kiimlak tel in MLA./Minister te Quarter kiimlak ah kuamah zalentak a vak lou ding in theihsakna khauhtak bawl a, banghiam thiltung a om zenzen leh mimal in mawh kipuak lel ding uh ahi chi hi. Red Army Commanding Officer thusuak in agendan in, Minister/MLA te tenkhawmna mun te mun sianglou ahihdan taklang in, mawhna neiloute gawt leh thahna mun ahihban ah, sum zonna mun leng hi a, India Government a dia Intelligence Agency te om khawpna mun ahihban ah, security te tamna mun hi a, a nasepte uh Government in kipahpih mahmah lai in, Gallantry Award bang khusak zawmah uh ahi chi’n gen hi. Chief Minister in fund tuamtuam ban ah, Contract work tuamtuam ah percent sang taktak ne in, a tanau laina te’ gilvahna tham nekheta ahihdan leng gen a, kha khat a a sum muhsuah ding zah uh suikhiak but hilou chi hi. Hiai thilte mawhsak leh siam tanlouh ziak in, apoimawh hun in Red Army nuai a Special Task Force te gamtang dia mansa a om ahihdan leng Red Army C.O in a thupuanna ah taklang hi.

EDITORIAL:

Secretariat Staff te kiphinna suk veng poimawh

Manipur ah a zaak chimtak huai mahmah te lak a khat ahihleh, Strike kichi ahi hi. Government employee/NGO leh civil organization ban ah helpawl tuamtuam in Kum khat sung in bangzah vei bang strike anei zou ding ua, chi’n kidong le hang, a theih ngap huai hetkei hi. I state a neu ziak leng hi kha veen chia, bang hiam strike leh bandh om chiang in, i vek un i thuak lawh sek ua, a biiktak in Government leh damlouhna ziak leh mundang/state dang a zinkhe dekte ading in buaina liantak tunsek a, thil tamtak a kikhel man om sek naak hi.

Ei lak ah bandh/strike i chih te thil thak ahi zenzen kei a, nupi leh a teek a khang in sappau a theihlawhna khat uh leng a hih ziak in, kawikhat ah hoih veve hi. Himahleh, bandh leh strike om chiang in, mipi’n bangzahta a thuak ahia chih te bandh leh strike bawltute’n ngaihtuah tham ching a, bandh leh strike bawllouh a solution dang omlou adiam chih bang leng ngaihsutna a i koih zelzel poimawh mahmah hi.

Banghiam lungkimlouhna i neih chiang in, i nulepa kiang ah i ki phinsek a, a hiding him leng ahi. I nu le pa kiang ah kamdam in i lungkimlouhna leh i deihte i ngen sek a, ahon limsak louh chiang un, violent deuh in i ki phin a, inn sung i kaan khiak ton leh, ann nelou a i nuakni leng tamveitak om mah hi. Huai bang geih in, tutung in Manipur Secretariat service te’n lungkimlouhna tuamtuam aneih te uh hong puakzaak in, tu in Secretariat nasep paitheilou ding in pen down strike nei ua, hiai in thil tamtak subuai pha baan ding in kilang hi.

Manipur Secretariat Service Association (MSSA) in Government kiang ah thil phut tuamtuam nei ua, a gelhthawh in ngen masa ua, tua zawh in Government in a limsak tuan louh ziak un, Scretariat kongtual ah tukawm in nuakna nei ua, huai tan ah leng Government in a limsak tuan louh ziak un, February 18 2008 apan tuni tan tat satlou in nuakna sunzom uhi. A nuakna uh hong saang deuhdeuh in, Police tanpha in man in, water cannon tanpha a kidelh zaakna ana tung hi. Hiai thilte i ngaihtuah chiang in, state capital khat a tung ding in kilawm lou lua a, Government Department te lak ah poimawh pen chih theih khawp Secretariat service pawl in nuakna aneih uh thil lamdangtak leh suk veng tuak mahmah ahi hi. Tu in nuakna nei tengteng in Government ah mass voluntary retirement lak ding tanpha in Government ah vauna pelut ta uhi.

Mihing taksa tung ah thunei mahmah leh poimawh mahmah bang hiam i chih leh, i mit ahi a, huai bang deuh in, State mipite leh Government adia poimawh penpen te lak a khat Secretariat a nasemtute ahi hi. Manipur secretariat employee te poimawh dan thei in Chief Minister O Ibobi Singh tanpha in kihouna neih pihpih mah leh, MSSA tolh ding vual a kilat louh man in, mipi’n bangtan hiai hiai thubuai ana thuaklawh ding ahia chih theih haksa mahmah hi. Secretariat a nasemtute a nuak ngeingei ua leh, Commissioner, Secretary, Principal Secretary leh State Government Department tuamtuam a nasepna bangzah ta a nawngkai ding ahia chih theih hilou hi. Minister/MLA te tawh kikal ah nasepna apaikei ding chiangsa ngoih ngoih hi a, tua thamlou in, Department tuamtuam a nasepna Secretariat ah file pending bangzah om ding ahia, NGO te nasepna bangzahta a zekai ding ahia chih te theih but hilou hi.

Government in tuni tan a Secretariat a nasemtute haksatna a gen veng zawhlouh pen thil maktak ahi. Huchi kawmkal ah, Manipur Secretariat Drivers Association in hiai nuakna a hon zop zawk mah chiang un, Minister/MLA leh official tuamtuam te’n a gari heek ding un, private driver te guai maimah uhi. Government in Section Officer 25 lak thak a sawmna pe’n zukkik ding in MSSA in ngen ua, hiai pe’n promotion quota ahi chi uhi. Secretariat a nasemtu Driver chih louh adang post om himhim te Graduate post ngen hi a, promotion ahat louh luat ziak in, LDC apan kipante ading in SO tan tunding thil haksa tak ahi ngut hi. MSSA deihdan in bel nasemtute promotion line pe’n Government in hon subuai kei uhen chi ua, tulel a Section Officer 51 om te leng ki daih zaai mahmah ahi chi uhi. MSSA nuai ah nasemtu 790 om ua, huai te’n voluntary retirement a lak ngeingei ua leh, Government collapse (pukse) ngeingei ding ahi chih theihsa ahi.

Secretariat chauh louh leng Department dangdang te awlmawh huai tamtak om ding hi. Manipur Government ah promotion hatna department kichi om taktak lou in nasemtute’ ading in tha zoi huai thei mahmah ding hi. LDC a lut, UDC a promotion ngah na dia kum 20 bang lut chih tel khawng a ngaihna om ngallou ahih man in, State Government in leng service rule te a etthak deih huai mahmah hi.

Manipur Government in tutung a Secretariat nasemtute’ nuakna in thil tamtak su pawibaan ahihdan theikawm in, District tuamtuam a om te’n leng ana thuak khak lawh ahih daan leh, mipi nautang adia office tawh kisai thil buaihuai tamtak om ahihdan te phawk kawm a, mipite khualna a a hon sukveng pah uh deih huai mahmah hi.

MAIN ARTICLE:

MANIPUR UNIVERSITY DINMUN TAMLOU
Agelhtu :- An Administrative Expert.

Nidang a JNU post graduate study centre omsa, gou dan a luah in, dt.05.06.1980 in Manipur University phuhkhiak in ana om hi. Sum dinmun haksatna ziak leh kong tuam tuam a khantouhna a om theihna ding ngaihtuahna in dt. 13.10.2005 in Central Government in neitu hihna leh thuneihna la nawn leu leu hi. Manipur University phiat hilou in aneitu (ownership) Central Government a kikheng chihna hi lel hi.

Manipur University Act 2005 dinmun tamlou taak latna

1. A Act min :- Under section 1(a) of Manipur University Act, 2005, The Act may be called Manipur University Act, 2005. ( Not Central University Act);

2. Name of the University:- Under section 3 of the said Act, the same name of the university Manipur University is retained.

3. Rights & privileges:- Under section 4(d) Every person employed by the University immediately before the commencement of this Act shall hold his office or service in the University by the same tenure, at the same remunaretion and upon the same terms and conditions and with the same right and privileges as to pension, leave, gratuity, provident fund and other matters** as he would have held the same if this Act had not been enacted, and shall continue to do so unless and until his employment is terminated or until such promulgated tenure, remuneration and terms and conditions are duly altered by the statutes; (**to be amended by adding the words including reservation in services/employment and admission in various courses in the University and Colleges on the basis of the percentage of the population of the territorial jurisdiction of the University i.e. Manipur State)

4. Object of the University:- Under section 5 of the said Act ……. to educate and train manpower for the development of the State of Manipur, …. Welfare of the people of the State ….

5. Manipur University nuai a Affiliated college omte :- At present The University has 72 affiliated colleges and one constituent college i.e. Manipur Institute of Technology (MIT) in the State of Manipur ;

6. Jurisdiction of the Manipur University:- Under section 7 of the Manipur University Act, 2005 The Jurisdiction of the University shall extent to the whole of the State of Manipur .

7. Power to remove difficulties:- Under Section 45 of the said Act, the Central Government is the only Competent Authority.

Hiai teng ziak in Manipur University – (1) Manipur State a dia kibawl ahi; (2)Manipur State Mipite a dia kibawl ahi; (3) Manipur University Act, Manipur State sung a zat dia kibawl ahi; (4) Manipur University Act – State dangte leh Union Territory dangte’n a zang thei kei ding ua, zat leng azang ngei kei ding uhi(Not applicable). (5) Central Government in Manipur University a asen teng Manipur Mipite a ding chihna hilel suak hi.

Manipur University pen Manipur Mipite a ding liau liau a kibawl khia ahihna chiang mah mah hi.

Central Government policy in Reservation

Central Government in Sepna leh Siamsinna ah reservation policy hoihtak nei hi. All India level him him a Competitions – for employment & further studies a ding in reservation percentage pen, All India population basis, 15% for SC and 7.5% for ST, in reservation om hi. Huchi kawm kawm in regional level ah leng regional or territorial jurisdiction or zone of recruitment ah population percentage dan (percentage is differed from region to region, state to state) in reservation policy/percentage a tuam in om nawn hi.

Tu lel a Manipur State sung a Central Government Office omte a reservation percentage ding in 15% for SC, 27% for ST and 22% for OBC ding in Government in order suah hi. Huai leng basic principal policy i.e., population percentage basis pen toh kituak theilou hi. Huai ziak in hiai leng bawlthak dia poimohte lak a khat ahi. Census 2001 a population percentage pen Government in pomtheichiahlou ahih man in, tulel a Manipur State Government in 31% for ST and 2% for SC azat uh Central Government in Manipur territorial jurisdiction a azat uh ngai hi or 1991 Census dung jui a 34% for ST and 2% for SC azat uh thil kilom ahi. OBC te ading in leng Manipur Government in azat bang bang uh zat ahoih ding hi.

Conclusion:- Central Government in, athuneitu chih man a regional leh territorial jurisdiction a population percentage(a basic principle), pen a nawl khiin louh ding uh ahi. Territorial Jurisdiction hoihtak, a Act mah mah a kigelh ahih man in Reservation percentage leng regional or Territorial jurisdiction a population percentage mah ahon zatpih ding uh thil kilawm ahih ban ah, Government policy leng ahi. Tua bang a order omsate ana felchiahlou ahih man in tulel-a thubuai teng in ahonlap kha a, a chang in State population percentage loupi reservation percentage ding in percentage rate a tuam hon impose dek dek mawk uhi. Hiai tung tang ah, Manipur University a thuneihna pekhetu – Government of Manipur in, Reservation policy apiak khiak dan chiang kuangtak, detail deuh in leh neitu hihna latu Government of India in Mipite (Manipur State mipite) din mun ding Reservation Policy chiangkuang tak, population basis a abawl fel sak poimoh ding suak hi. Tua ding in a tung a kigen section 4(d) of the Manipur University Act, 2005 amendment bawl le uh fel mailou ding adiam?**

Employment News:
Bharat Sanchar Nigam Limited(BSNL) in Graduate Engineer tamtak lakna ding in June 15,2008 in All India basis in conpetitive examination conduct ding hi. Huai ding in North-East –II bial Manipur, Nagaland leh Arunachal apan candidate-te adingin Exam Centre ding Dimapur hi a, North-East –I bial Mizoram, Meghalaya leh Tripura apan candidate-te ading in Exam Centre ding Shillong hiding hi.

1. Junior Telecom Officer(JTO): post 3591
(Reservation ST 272/SC 546/OBC 968)
Pay scale: 9850-250-14600
Age: Upto 30 years(ST/SC upto 35)
Educational Qualification: Bachelor of Engineering/
Bachelor of Technology or equivalent
Engineering degree in any of the following
displines – Telecommunication, Electronics,
Radio, Computer & Electrical.

Candidate dinga lunglut leh chitna neite’n A4 size(30 cm x 20cm) paper langkhat kia(one side of paper) zangin exam fee Rs. 500 (ST/SC ading in fee ngailou) telin envelope tung ah “Application for graduate engineer JTO examination-2007” chih bold letter a gelh in akisaipih CGM ah registered post in thon ngai ding hi. Application thon hun ah passport lemlak 3 (huaite laka 1 bel attested bawlsa application a belh ngai) banah ticket belhlouh self-addressed envelope 27x12 size 2 tawh thon ngai hi.

Candidate te’n March 23, 2008 tana tungman ding in application thon ngai hi. North-East –II(Arunachal, Nagaland leh Manipur )apan candidate te’n

DGM (Mobile)
O/o CGM Telecom,BSNL
N.E. II Telecom Circle,
OCB Telephone Exchange Building
Dimapur -797 112.

North-East –I(Meghalaya, Mizoram & Tripura )apan candidate te’n

DGM (Admn)
O/o the CGM Telecom,BSNL
N.E. I Telecom Circle,
Shillong-793 001.

Application format leh detail information kimtak theinuamte adingin Employment News (March 1-7, 2008) issue ah muhtheih ding hi.

Employment News:
Special Recruitment Drive for Scheduled Tribe candidate pansan in Indian Overseas Bank a sem ding lakna ding in May 11, 2008 in Written examination om ding a, Manipur leh North-east state tuamtuam a candidate-te adia centre naipen Guwahati hiding hi.
1. Clerk: post 510
Pay: Rs. 4410-13,210 per month
Age: 18-28 yrs(ST upto 33 yrs)
Qualification: Degree with minimum of 45% marks in any displine, 10+2 of
10+2+3 pattern with 60% marks aggregate.

Atunga post adia siamna leh chitna nei a lunglutte adingin prescribed application zang in application fee Rs. 50(non-refundable) tel in leh document poimawh tuamtuam tawh kithuah in March 12, 2008 tana tungman ding in Ordinary Post ah anuai a address ah thon ngai hi.

Post Box No. 8597
Kandivali(east)
Mumbai-400101

(Detail information leh prescribed application deihte adingin Employment News Feb 2-8, 2008 issue ah et-theih ding hi).

www.manipurexpress.com

No comments:

Post a Comment